Så hamnade man tydligen på Way Out West i helgen. Vilket är underligt eftersom jag for till Dalarna i torsdags utan en tanke* på Slottsskogen. Men ödet** ville något annat och sent på fredageftermiddagen rullade mitt sista-minuten-bokade tåg in på Göteborgs centralstation.
[*nästan, **jag].
Såhär nånting var mitt (plötsliga och tre femtedelar långa) WOW2014:
TOPP 3 X SCEN
3. Shlohmo.
En av mina favoritproducenter körde bokstavlig och bildlig partykeps på när han värmde upp Trädgårdens stora scen åt festivalens officiella sängfösare Lorentz.
Och för demografin Festivalbesökare-som-såg-bägge-dessa-spelningar spår jag detta: ”Nio månader till bhebhiz-boom”.
2. Robyn
Gick dit ”lite nyfiken”, stapplade därifrån superimponerad. Aldrig hört Robyn så, liksom, levande. ”It’s a secret everybody knows” sjöng hon i nya ”Set Me Free” (skriven med Christian Falk) och att döma av de 97% av festivalen som dansade, hånglade, skrek och grät runtomkring mig så var det verkligen bara jag som hade missat att hon var fullt såhär bra. Lite sugen på att låna kvällstidningsadjektivet ”världsklass” men kan bara anta att de redan använt det just om denna konsert.
För övrigt säger det något att det var såhär öde på festivalområdet när jag lite motvilligt lämnade spelningen innan den var slut, för att inte missa…
1. Pusha T
som verkligen levde upp till sitt namn som King Push. Jag stod och dumlog hela spelningen. Och plockat från förra årets bästa rapalbum, hans mixtapes och väl valda gästverser bjöd han på en veritabel jäkla hitkavalkad. Så hög kvalitet. Sånt fokus. Så bra stämning. Så fin sång från hans sjungande sidekick. Så värdigt.
Så, jag håller Pusha T som etta men å andra sidan, who doesn’t.
TOPP 3 X BORTOM SCEN:
3. 2014 – ett spännande hårår:
Det bästa med Futures spelning var (tyvärr) hans fantastiska blonda lockar.
Och jag kan bara anta att Andre 3000 använde håret till att gratta Andy Warhol på 86-årsdagen i efterskott.
Jaakko Eino Kalevi stod för spelningen jag är mest ledsen att jag missade men som ett litet plåster på såren fick jag i alla fall flukta hans magiska hårsvall, när han kollade in Pusha T-konserten. Jag säger bara uu uu uu.
2. Parham. Älskade Hasans Parham-hyllning och har haft för avsikt att kolla upp skivan ända sedan dess. I helgen blev jag till slut introducerad för både mannen och musiken.
1. Tack Jenny Seth, för ett som vanligt väldigt bra DJ-seth. Och särskilt tack för Yemis ”Osynlighetsmantel” som jag inte hade hört innan.
”KUL OM MAN VAR DÄR”:
Yung Leans pappa Old Lean.
Felhörningen:
”Var ni på Outkast?”
”Nä, jag såg ju dem i våras på Coachella”.
”Spelade de på Göta Källare?!”
(bild snodd från Axel Björklund).
Tack för den här gången, Way Out West.
